Ensamseglarn

Åt kalasmycket tårta igår;

Nazmi fyllde 7 och Fernando 13!

Det är lättare att skjuta problem ifrån sig än att ta dem till sig och försöka lösa dem, det är inte direkt något nytt påstående jag kommer med. Denna vetskap gör dock inte problemen lättare att ta till sig. Jag är ett virrvarv i huvudet och vet inte hur jag ska hantera alla tankar. Ännu värre är det med känslorna. Det är känslorna som gör att jag inte kan skjuta ifrån mig problemen, trots att hjärnan hela tiden försöker.

Frustrationen över att inte veta hur jag ska kunna hjälpa mina äldre barn knäcker mig, makten ligger inte hos mig. Även om jag vet att jag gör vad jag kan finns ändå frustrationen över att veta att människor som kan göra något för att förbättra situationen för barnen betydligt inte gör någonting. Hellre surfar de på klädessidor eller är upptagna med en tv-intervju där hen berättar hur bra organisationen är. Skillnaden mellan oss är att de inte bryr sig om barnen, de har inga känslor för dem. Då är det lätt att avfärda barnen som problembarn och därför vill man inte lägga sin tid på att hjälpa dem, trots att det är just dessa barn som behöver det allra mest. Mina kollegor förstår inte anledningen till varför barnen beter sig som de gör, varför de ställer till med så mycket problem. Växer man upp och lever som många av våra barn gör är det inte konstigt att man blir som kollegorna väljer att kalla det "a very problematic child". Jag ska heller inte försköna allt för mycket. Ja, en del av dem skapar mycket problem. De lyssnar inte och de tänjer hela tiden på gränserna. De stjäl. De röker, och inte alltid bara tobak. De lever djävul och ljuger så in i helvete. Men de tittar också på Shrek och skrattar när Åsnan gör något knasigt. De mjuknar och fnittrar när jag kramar och pussar dem; de vill ha mer. De ber mig söka på Justin Bieber när de lånar min dator och sitter på youtube. De spelar kula och skriker så kärt "fröken" efter mig när de ser mig. Detta missar mina kollegor totalt; det ligger inte i deras intresse att se barnet bakom problemen. Det är främst här problemet ligger. Och att www.zara.mk gör att de behöver anstränga sig mindre.

Har nu äntligen, efter mer än ett halvår, fått in den rätta tekniken hur jag ska duscha i ett balkan-badrum utan att skvätta ner allt. Heja!

Koskosmjölk, nu jäklar är det lyxerier på gång i matväg!

EN HELT VANLIG MÅNDAG.