Ensamseglarn

Efter nästan en månad hemma i Sverige är jag nu tillbaka i gamle goa Makedonien. Det känns fantastiskt och aningen vemodigt.
Sedan jag kom hit för första gången har jag varit ett känslomässigt vrak. Känner och tänker mer än jag någonsin gjort förut. Någonting säger mig att halvåret jag nu har framför mig inte kommer bli lättare.
Jag saknar barnen och det ska bli så satans härligt att krama dem igen.