Ensamseglarn

Tänker ofta att livet just nu går precis så som jag vill.

Det är klubbat att jag ska flytta till Makedonien. Alldeles strax dessutom. Jag som väntat och längtat efter det här; och som fortfarande längtar.
Nu är det på riktigt och jag är verkligen jätteglad. Däremot har jag en enorm ångest för att det finns så många människor jag tycker om och som jag nu kommer lämna för ett tag. Människor som berikar mitt liv och som jag bryr mig alldeles för mycket om för att vilja vara utan. Vill inte ens tänka på det, gör det såklart hela tiden ändå.
Heja livet, hur som!