Ensamseglarn

Ibland känner jag en genuin kärlek mot människor i allmänhet. Det finns så satans fina och härliga människor. Min mamma har många gånger påstått att jag är blåögd som tror alldeles för gott om människor. Hellre är jag blåögd och sviken än skeptisk och misstrogen mot främlingar.

Ibland känner jag också att jag hatar människor i allmänhet, som när Mitt Romney tycker som han gör angående en del saker och inte minst när så många ställer sig upp och applåderar, lägger en skör men ack så viktig lapp med hans namn på i röstlådan och vem vet, kanske ber de till och med till gud och önskar att han ska bli vald.
Hur som, denna förtjusning för människor fick jag när jag såg detta klipp. De allra flesta är ju trots allt underbara.