Ensamseglarn

Aldrig har jag brytt mig om melodifestivalen så som jag gjort i år och aldrig någonsin har en final av melodifestivalen framkallat så många känslor hos mig som i går.
För varje högt poäng Salem fick skrek jag och mitt sällskap rakt ut, och när han sedan fick mest poäng av juryn skrek, jublade och klappade jag händerna. (Kanske betedde jag mig på samma vis som Ola när han gick vidare till finalen?)
När Anna sedan vann blev jag förbannad, skrek svordomar, låg i soffhörnet och surade och vi diskuterade argt hur fasen detta kunde ske.
Visste inte att melodifestivalen kunde göra såhär med mig.

Nåväl, i dag är en alldeles förträfflig dag, jag och tv-världen har bestämt att vi ska försöka glömma gårdagens händelse och därför kör vi Ballar av stål med puddingen Pär Lernström ikväll.
För att stryka ett streck över det som hänt, mest.